Månatliga arkiv: november 2016

Jag har min mamma och inte!

Om man blir mamma så är man det hela livet. Även ens vuxna barn kommer till mamma när de har bekymmer eller är sjuka.

Nu är mamma gammal och hon är fortfarande min älskade mamma. Men jag kan inte ringa till henne och säga att jag är sjuk. Hon hör vad jag säger och bekräftar det men om en liten stund så har hon glömt. Mamma har alltid brytt sig om mig. Undrat hur det går med det ena eller andra. Och ringde jag henne och sa att jag var sjuk så var hon den förste att komma hem och se att allt var bra. Hon ringde varje dag tills jag var frisk. Det är så mammor är. Men nu är det inte så. Det är det  jag menar med att ha sin mamma och inte ha. Intellektet förstår hur bra som helst men känslan är ändå sorg.  Det spelar ingren roll hur gammal mamma är hon är ju alltid mamma. Jag kan förstå att det är en saknad när ens föräldrar dör, att de inte finns kvar och står upp för en.

Nu finns mamma och kanske lever hon till 100 år. Det är härligt att ha henne kvar och det är roligt när vi når fram till varandra och vi busar ihop. Det verkar som att hon har så många tankar som far runt i huvudet men att hon inte får ihop dem. Ibland säger hon till mig att det var något jag tänkte på när det gäller dig. När jag då frågar vad det är så kan hon inte säga vad det var. Det gäller att vara där just i den stunden när tanken kommer annars är den glömd. Ibland så lyckas jag fånga in någon av hennes tankar och vi kan föra en dialog, ibland inte. Nu är hon gammal och får vara det. Hon har gjort sitt och vi får finnas till för henne. Det är roligt att gå och hälsa på henne. Känner stor tacksamhet för allt som hon har gett mig under livet.

Det här slog mig nu pga att jag är sjuk och känner mig ganska eländig efter en Blindtarmsoperation. Blindtarmen gick sönder så jag fick en infektion och har feber. Det blir så klart bättre och bättre. Jag tror att just när man är sjuk det är då man saknar mamma.

Vår finaste, Olja på duk,80x100cm
Vår finaste, Olja på duk,80x100cm

Kategori: Blogg | 2 kommentarer

Min lilla mamma 99 år

img_0768Hon fyllde igår 99 år,jag kan knappt tro att det är sant-99år.

Hon föddes i första världskriget,var med om det andra. Var med i hela industrialiseringen , hade massor av farbröder ,fastrar och kusiner i USA som hon hälsade på flera gånger.

Hon åkte till Tanzania ensam och arbetade som sjuksköterska i fyra år och sedan vidare till Etiopien där hon gifte sig till slut med sin gamla kärlek. I Etiopien fick hon sitt första barn som drogs ut med tång. Jag tror inte att det används längre pga alla skador som den kan ge.

Hon var borta i 7 år utan att kunna resa hem till Sverige.

Hit till Sverige kom de 1955  utan någonting mer än att pappa skulle börja jobba på sjukhuset. De skulle leva i societeten utan att ha råd. De blev bjudna på fina middagar och tillbaka gjorde mamma exotiska Etiopisk pepparsås som var i deras ekonomiska nivå.

Mamma gick med högt huvud.

Fick Malaria från Afrika och var väldigt sjuk. En dag hörde hon en röst(Gud) som frågade Elly vill du bli frisk?

Ja tack svarade hon och var frisk.

Hon har alltid varit social och haft många väninnor.Än idag blir hon vän med andra damer på Rosstorp.

Hennes Guds tro har burit henne genom hela livet i med och motgångar .

Min fina älskade mamma.

Hurra för henne.

Hurra för hennes mod .

Hurra för hennes värme.

Hurra för hennes busighet.

Om hon får nåden och vill så blir hon 100 nästa gång.

Min lilla mamma.

Kategori: Blogg | 2 kommentarer

Så här kan det vara att vara konstnär.

Idag har jag haft kurs i collografi på Kretsen. Det har varit fyra deltagare. Entusiastiska. Roligt som alltid att få följa alla som gör collografi. Det blir så olika beroende på erfarenhet och främst att vi alla har ett eget bildspråk i oss. Det är fantastiskt att tänka att Gud har lagt ned i oss även ett eget sätt att kunna uttrycka sig. Och det är ju det vi konstnärer strävar efter hela tiden att vara egna och att förenkla.

Jag blir peppad av de andra. De ger mig energi samtidigt som det går ut en massa energi ifrån mig.

Imorgon blir det spännande för då ska plåtarna tryckas till bilder med fyra färger.

Annars är det så med oss konstnärer att vi får ja till det ena och nej till det andra. Det kan vara att bli efterfrågad om jag vill ha utställning  på ett galleri eller det kan vara att ett annat galleri  som inte är intresserad. Ibland söker jag stipendium och får nej  men jag har även fått ja flera gånger. Och konkurrensen är stenhård emellan konstnärer. Söker man inte så kan man aldrig få ett ja. Även fast det smärtar att få ett nej när man slår det mot sig själv.

Men nu har jag fått nog av att deppa pga att jag har fått nej till några olika saker som jag har sökt. Nu är det tid att blicka framåt igen.

Det är som min vän och konstnärskamrat ofta säger : man kan inte göra mer än sitt bästa….

Så idag blickar jag framåt och jobbar på.  Först ska jag åka till Indien och lära mig göra Bronz skulpturer hos  Stefano Beccari, det ska vara lite av samma teknik som när man gör glasskulpturer. Jag får se. Det ska bli mycket intressant och jag ser fram emot det.

Sen vet jag att jag ska ha utställningar nästa år . Så jag har mycket att jobba fram emot.

img_0796

Kategori: Blogg | 2 kommentarer

I min ateljé /min lilla mamma.

img_0850Det kom upp ett foto / minnen på Facebook. De gör så , ja ni vet. Men detta var ett verkligt minne. Det är bara 5 år sedan och mamma kunde komma och besöka mig i min ateljé . Hon klarade att gå ned för den branta trappan och sätta sig i min soffa . Vi drack kaffe och något till så klart. Sen kunde hon sitta där och vara med mig i några timmar.

Nu när jag frågar henne om min ateljé , så kommer hon ihåg ibland och ibland inte. men hon har full koll på att jag håller på med konst. Hon kan fråga mig hur det går med mina tavlor…..

Ja detta är livets gång. Jag känner mig så glad och nöjd och tacksam av att ha fått ha min mamma så länge. Tänk att bara för fem år sedan så följde hon mig på en massa ställen.När det var fint åkte vi till Taxinge slott och till Hågelby och  vi åkte ned till Småland och hon orkade.

Nu är hon inte så pigg på att åka någonstans och inte heller så glad av att gå ut. Jag skulle gärna ta henne med hem till mig men här är en besvärlig trappa som jag inte tror att hon klarar av. Detta är den naturliga processen som händer med en gammal människa.

Ibland är hon väldigt inne i sig själv och det är svårt att ha ett samtal medans andra gånger är hon busig och pigg och är med i samtal och kommer ihåg en massa.

Snart fyller hon 99 år!

Hurra för mamma. Får hon leva ett år till så är hon 100. Helt otroligt.

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Meditativ dag i regnet.

Jag tycker att det är så stort och gripande att Påven är i Sverige och att man firar en mässa ihop med protestantiska kyrkan. Att försöka få kyrkan till  en kyrka efter reformationen för 500 år sedan. Jag tycker att det är en kärleks handling. Det har funnits  en ekumenisk rörelse länge men nu verkar den som den växer. Jag satt och såg på mässan idag och kände mig rörd. Det behövs en stor enad kyrka där Jesu budskap om kärleken får vara det centrala. Jag tycker också om alla riter som finns i kyrkan.

I detta höst väder tog jag på mig springkläder och en regn jacka och gav mig iväg mot skogen. Den första biten var inte rolig när jag hade motvind tillsammans med regn men så snart jag kom in i skogen så blåste det knappt. Och det var så vackert.  Allt i gula toner. Rena meditationen. När jag kom hem kände jag mig stark och lycklig.

Och när jag idag åkte bil upp till Uppsala så spelade de vacker musik i p2.också väldigt meditativ . Han som presenterade musiken sa att en av kompositörerna hade sagt att genom musiken når man fram till ljuset och man börjar också se med ögon som ser inåt mot själen.

Inuti, Olja på duk,60x60cm
Inuti, Olja på duk,60x60cm

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar
WP-Backgrounds Lite by InoPlugs Web Design and Juwelier Schönmann 1010 Wien