Månatliga arkiv: januari 2017

Tisdag den 31Jan.2017 ”Tänk att man måste dö för att lära sig leva!”

DN idag på insidan berättar Peter Fowelin  om sin frus sjukdom och död och sin bok som han har skrivit.

Där säger hans fru (som nu är död) när de är ute och går i vårsolen, ” Tänk att man måste dö för att lära sig att leva”

Så många personer som ska dö som just har sagt detta. Och jag har också sett flera personer som har varit svårt sjuka som till slut har förstått att de är älskade. De har nått någon acceptens och har varit nöjda med det lilla.

Ändå har vi som är friska så svårt att förstå just detta. Att leva i nuet och se det lilla.

Varje gång jag läser just en sådan här mening så får jag en tankeställare. Att gå tillbaka i mig själv och leva här och nu. Njuta av grå skalan i naturen, njuta av maten, frukten och grönsakerna. Glädjas med barnen för de är här och nu. Glädjas över att jag är frisk och kan röra mig utan att det gör ont någonstans.Glädjas över att jag har vänner som jag har en dialog med över livets olika skeenden. Och glädjas över kärleken.

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Söndag den 29/1 Att förlåta!

Som Mats skrev i en kommentar till kan man älska varandra i 30 år.

Att livet och kärleken oftast inte blir som man har tänkt sig och att har man förmågan att kunna förlåta så kan kärleken hålla i sig länge.

Jag tänker just på att förlåta. Oh vad viktigt det är. Min pappa sa alltid att tänk på att förlåta , det är det viktigaste i livet. Och att förlåta varandra och att också bli förlåten av Gud. När vi går till kyrkan så ber vi om att Gud ska förbarma sig över oss och förlåta oss vara synder. Kanske den största synden är vår stora egoism. Det är klart att lite ego behöver man  för att överleva. När det går överstyr i ett land eller klimatet på en arbetsplats blir fel så handlar det oftast om en i ledningen som har begär om att få makt så egot kan glänsa. Maktbegäret är oftast grunden för ett krig. Makt och pengar.

De människor som jag beundrar mest är de som har mycket kunskap men ändå inte har något behov av att glänsa eller har maktbehov. Oftast är de väldigt ödmjuka människor.

Om vi inte kan förlåta så blir vi bittra och bitterheten äter upp oss inuti. Det är ingen som orkar med att lyssna på en bitter person även fast personen i fråga har rätt.

Jag tänker också på alla unga par som ger upp efter något eller några år pga att det inte blev som man hade tänkt och svårigheten att förlåta finns. Besvikelsen byggs upp och kommunikationen kan vara svår. Det är klart att jag ej dömmer någon alla har sin historia.Jag tror att många äktenskap skulle kunna gå att rädda om förväntningarna inte var så höga, om alla par kunde få gå och tala med någon utifrån och om ödmjukhet fanns mer att kunna förlåta. Egentligen tror jag att alla människor gör så gott de kan. Att leva med varandra är inte lätt alla gånger. och det är heller inte konstigt att ett äktenskap går sönder.

Kärlek – olja på duk – 100 x 120 cm, såld

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Fredag 27/1 Kan man älska samma person i 30 år?

(mer…)

Kategori: Blogg | 4 kommentarer

Mamman 26/1

Mamman

(mer…)

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Onsdag den 25 Januari 2017

Jag tror att jag aldrig har tänkt så lite som jag gjorde detta nyår. Inget av reflekterande om hur 2016 har varit. Vi firade nyår i Indien på en jätte fest med 3000 andra. Mycket god Indisk mat och dans. Denna dans var fantastisk för alla dansade, från 2 år till gammal farmor. Man som utmanade varandra och helt plötsligt var det någon som ville dansa med mig. Det kunde vara tjej eller kille. Jaimes tröja var helt blöt av svett. Det var väl den dagen han var lycklig i Indien!

Jag tänker också att jag har inte reflekterat mycket för att det är så oroligt i världen. Vi vet ingenting och det känns som vad som helst kan hända.

Jag skriver om detta nu pga att jag hade atelje besök idag och då talade vi om nyåret.

Idag har jag också fått förmånen att träffa en vän. Att sitta ned och samtala om hur livet är. Det är fint med vänskap.

Sol i lunden

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

24 Januari soluppgång i Sverige.

Jag älskade att gå upp på morgonen och se soluppgången i södra Indien. Jag var i öster så solen gick upp över havet.

I morse gick jag ut innan 08 och då hann jag se soluppgången i Stockholm.

Så vackert , annorlunda. Här såg jag ingen sol gå upp som ett rött klot. Här var det himmelen som färgades röd.

Nu är jag nyduschad och ska snart gå ned och jobba i ateljén. Det har varit så svårt att komma igång.

De säger att motion är det bästa för vår psykiska hälsa. Jag känner att det finns saker som jag kan bli väldigt orolig över. Och det har kommit nu igen efter att jag är i Sverige. När jag var i Indien levde jag väldigt bekymmerslöst.

Nyheter, där vi får veta mycket om världen. Trump…..ja hur ska det gå? Jag tror att många av oss är oroliga. Alla krigen. Ska det bli fred i Syrien snart? Moderaterna som vill börja sammarbeta med Sverigedemokraterna. Och världen den svajar. Jag tänkte faktiskt till detta nyår.

Gud förbarma dig över oss.

 

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Hemma igen andra dagen.

Pling, vaknade klockan är fem på morgonen. Lite bättre än igår när hon var 04:40. Kroppen är inställd på Indien klockan.

Vilken skillnad att komma från 30 grader varmt till 0 grader. Igår var jag ute på promenad och kylan bet i mina kinder. Men det kändes friskt och kallt. Jag tycker om vintern.

Och när jag är ute och reser så längtar jag efter min familj. Så roligt att få träffas igen och få kramar och pussar av barnbarnen.

Så var det arbetar dag, massor av telefon samtal att ringa och annat som skulle ordnas efter ett långt uppehåll.

Sen skulle jag börja måla. Oj oj oj vad det var svårt att komma igång. Jag gick runt och runt och runt och hittade på allt annat än att måla. Till slut kom jag igång på em en liten stund.

Det var inte så mycket jag orkade idag.

Hoppas att det känns bättre imorgon.

Denna bild är på gång.

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Döden kan stå och lura bakom dörren!

Igår kom jag hem ifrån en underbar resa från Indien. Resan hem gick bra. Ingen stress som att planet var försenat som skulle ha gjort att vi fick springa till nästa plan. nej allt gick lugnt och fint. Jag har Indien i mig. Solen, färgerna , vinden ,värmen och gemenskapen. Det har varit fint att vi var tre konstnärsvänner som följdes åt på denna resa. Många skratt och tryggheten att ha varandra. Jag var glad att få komma hem till min man som mötte mig på flygplatsen.Och till vinterlandskapet. Jag har heller inte sett nyheter på ca 1 månad. och det har varit skönt att slippa höra om allt elände. Det har jag istället sett nära i Indien när jag har sett fattigdomen.

Jag har ringt runt lite till familj och vänner och berättat att jag är hemma och då fick jag höra. Att en god vän har dött helt oväntat.

Vi vet att vi ska dö men inte när. Döden kan stå där bakom dörren och lurpassa. När som helst kommer han.

Han kan komma så plötsligt så vi ej hinner med. Vi lever och tror som att vi är odödliga. Jag tänker att i andra länder har man döden närmar sig , det är mer en del av livet.

Han var helt frisk och nästa minut så var han död. Så fort det kan gå och så oväntat. För mig såg jag en bild framför mig att döden finns alltid närvarande kanske han står där bakom dörren och lurpassar. Ja vi vet ingenting. När det går så här fort så blir det som en chock. Annars i en sjukdomsperiod som vid cancer kanske vi hinner med att tänka in döden.

Det blev som en tankeställare igen. Hur många snårsaker kan ta upp ens liv . Och hur lätt det kan vara att bli irriterad över småsaker. Det är som att när döden kommer nära så försvinner det småaktiga och man närmar sig livets kärna som är att vara sann och vara rädd om de nära relationerna.

Kategori: Blogg | 3 kommentarer

Fredag dag 23

fredag dag 23.

 

Sista dagen.

Packar , väger väskan många gånger för att se om den blir för tung. Jag vill ha med mig alla brons skulpturer hem och de väger mycket. Jag har fått ta ut många saker ifrån väskan som jag ger bort.

Tur att jag ej har handlat så mycket i Indien.

 

Ja vad ska jag säga! Det är lite vemod att lämna allt och alla här. Det har varit en fantastisk resa , tyvärr tyckte inte Jaime det. Men det är klart att det är annorlunda för oss som har varit här och jobbat. Vi har varit i ett sammanhang och vi har hela tiden haft något att göra.

Att integrera sig i denna kultur går ej. Det är så mycket som jag ej förstår. Men det får jag lämna och ta del av det jag kan förstå. Jag njuter av färgerna ,lukterna(de goda!)havet , stranden.  Det fina har varit  gemenskapen  med alla som har jobbat på Stengården. Alla har jobbat med sitt men vi har också suttit ned och talat med varandra och delgett varandra konsten och livet. Igår hade vi en fin avskeds fest för oss som skulle åka hem idag. Alison från England och Lisa, Åsa och jag åker . Magnus och Christina hade vin med sig och vi köpte öl. Åt en god fisk samt skaldjur. Rolig kväll med en god måltid. Alla vi som skulle åka fick också varsin avskedspresent. En liten sten skulptur att ha runt halsen. I år var det två elefanter.

Nu är klockan snart 17 och det är lite kallt. Jag ville ha en tröja på mig.

Jag tycker om maten i Indien. Den vegetariska som de varierar i all oändlighet. Idag åt vi grönsaksris , Äggplanta i någon god kryddig sås, Nudlar med grönsaker och en annan grönsaksröra. Till efterrätt Yoghurt med Ananas ,mixad.

Nu väntar Sverige, om det finns snö vill jag åka skidor. Mycket jobb ligger framför och framförallt får jag träffa min kära familj igen.

 

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Torsdag dag 22

Klockan 10 skulle vi vara på Stengården då var det Pudja. En andlig ceremoni där man välsignade Stengården genom Guden Ganesha.  Guden var på som ett altare i form av en tavla och framför var det blommor, rökelse, frukter och godis samt rött och gult  färgpulver .

Olika personer fick tända rökelser och en man hade rökelser på ett fat som han snurrade runt.

Det togs många kort av Media. Det kommer i tidningen.

Här är allt andligt integrerat med de vardagliga händelserna.

En taxi Chaufför sa till mig att om han ej svarade när jag ringde så skulle jag vänta 10 min och ringa igen för då var han inne och bad. Vilken taxi chaufför skulle säga det i Sverige.

kanske det är lite våld här pga att man är mån om det andliga livet. Det är som människor är gladare. Men det jag vet ju inte. Det är bara mitt intryck.

Idag har jag shoppat lite. och nu är det snart middag när alla deltagare som nu är 12 stycken ska samlas och ha lite avskedsfest. Vi åker hem imorgon.

 

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar
WP-Backgrounds Lite by InoPlugs Web Design and Juwelier Schönmann 1010 Wien