Författararkiv: Fia Kvissberg

Att flytta vid en ålder av 100/ min lilla mamma

En dag sa de att alla boende var tvungna att flytta pga att Rosstorp skulle renoveras . Och all personal sades upp.

Hur skulle det bli? Kommer hon att klara en flytt? Vi vet att många äldre klarar det ej.

Sagt och gjort ,en dag i April så flyttade hon till ett annat boende i Stockholm.

Och det har gått bra. Hon är lugn och trygg och tycker att hon har det bra.

Vi trodde inte att det fanns bättre ställen än Rosstorp! Men boendet där hon är nu är lika bra och personalen som kommer ifrån alla världens hörn är underbara. Hon får så mycket kärlek av alla och sitter själv och myser i en berså av fönster ut mot gatulivet. Där kan hon se barnen i skolan och folk som går förbi på gatan. Hon ser grönskan och kan följa årstiderna.

Dialogen med mamma växlar. Ibland går det bra men ofta så är hon bara nöjd insjunken i sig själv som åldern gör med oss människor.

Min lilla mamma❤

Kategori: Blogg | 4 kommentarer

Katrineholm

Kategori: Aktuellt | Lämna en kommentar

Att vara farmor!

 

 

 

Igår var vi inbjudna till födelsedagskalas till Noah som fyllde 4 år. Roligt att få fira honom och det kändes extra kul för att alla i familjen hade tackat ja. Vi är många så det är inte lätt att kunna samla alla. Eftersom familjen är trångbodda så skulle kalaset ske i ett Lekland. Vi hade ansvar för Molly och Leonore pga att deras föräldrar skulle ha föräldrafritt.

Först blev i alla insläppta i ett födelsedagsrum. Noah fick sitta i en speciell fåtölj och kände sig säkert som en kung för en dag. Det var roligt att se honom så lycklig. Barnen satt runt ett bord och vi vuxna stod bakom. De fick korv och popcorn och glass. Och han fick öppna alla sina presenter.

Sen skulle alla barnen ut och leka i leklandet.Det finns så många leksaker som är roliga för barn, hopptorn, rutschkanor , bollhav, trånga tunnlar, torn osv osv. Det måste kännas som ett paradis för ett barn med så mycket att göra.

Men för en farmor eller mormor som ska hänga med sina barnbarn och se till att de ej kommer bort ….eller gör illa sig är det rena mardrömmen.

Så klart kom Molly bort och jag började nästa gråta, så orolig blev jag. Men det var inte så farligt för hon hade hittat en annan i familjen som hon hade gått till.

Paniken…..man känner ….tänk om det skulle hända ens barnbarn något, ja det vore fruktansvärt.

Så kära farmor eller mormor gå inte till ett lekland med ditt barnbarn. Det finns hundra andra saker att göra som är betydligt roligare för både barn och vuxna.

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Panelsamtal om moderskap.

Jag har gjort den här tema utställningen om modern pga att jag själv tyckte att det var svårt att bli mamma och mådde dåligt under de 2 första månaderna. När sedan en i familjen berättade hur jobbigt hon hade det så kom allt som jag hade känt när jag blev mamma upp till ytan. Det var då jag bestämde mig för att göra denna utställning om moderskapet.

Det finns så mycket föreställningar om hur vi ska vara som mammor och det verkar följa oss hela livet. Modern ska på något sätt alltid finnas till hands för de andra. Och vi är många som har dåligt samvete när vi vill vara en i yrkeskarriären. Ibland undrar jag om det går att vara mamma samtidigt som  göra yrkeskarriär? För en man går det!!!!!!

Därför var det viktigt att ha detta panelsamtal och samtala om moderskapet.

Vi var inte fler än att vi kunde sitta alla i en ring och samtala.Så intressant och starkt att höra om olika levnadsöden och känslor som vi mammor har.En sak kom vi fram till , som är gemensamt för alla och det är ensamheten som vi har känt som mammor. Speciellt under den förta tiden. I Sverige ska vi klara allt själva , i andra länder kommer andra kvinnor och är med den nya mamman. En dammsuger, en är i köket, en hjälper till med babyn. Det finns ett större nätverk. Här blir vi lätt ensamma.

Blues, olja på duk, 80x100cm

Hur har det varit för dig eller hur är det, känner du dig ensam i din modersroll?

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Collografi kurser

I Södertälje grafik verkstad

28-29 April för mer info skriv till fiakvissberg@gmail.com

 

 

11-13 Maj på Oxen , tre dagar med helpension. Skriv till fiakvissberg@gmail.com

Kategori: Kurs | Lämna en kommentar

Internationella kvinnodagen.

Idag tänker jag på alla kvinnor i min närhet som lever eller har dött.

Jag har min mamma som är min förebild i mycket sedan ville jag få en syster eller en dotter som jag aldrig fick, men jag har ändå många systrar!!!!!  Och många döttrar.

Många av mina vänner är som mina systrar och alla mina svärdöttrar är som mina döttrar. Jag älskar dem och tackar för mina söners val.Och så har jag en ”styvdotter ” och vi är nära. Och nu har jag fått flera barnbarn som är flickor. Sen har jag flera syskon barn som är kvinnor som står mig väldigt nära.  Och mina svägerskor. Sen vill jag nämna mina fastrar som är i mammas ålder och alla vänner som jag har haft i över 30 år och som jag kan lita på. Det är fantastiskt med all denna kvinnogemenskap.

I min konst arbetar jag med feministiska frågor pga att det ligger närmast mitt hjärta.Alla hormoner som ställer till det för oss. Jag vill lyfta kvinnofrågor som är svåra att tala om. Kanske mitt nästa projekt blir frågor om klimakteriet.

Om jag inte hade haft alla dessa kvinnor vid min sida så vet jag inte vad det hade blivit av mig? Alla djupa samtal om frågor om livet, allt stöd. Och alla skratt.

Vi är otroligt viktiga för varandra allihop.

Så glada, Monotopi, 60x35cm

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Om förlåtelse!

Låter det tråkigt?

Förlåt mig!

ja vi säger det ofta om vi stöter i någon på bussen eller på gatan . Det var så hon började sin artikel i DN Insidan häromdagen om förlåtelse. En psykolog vid namn…….. Och jag håller bara med henne i allt hon skrev.

Att förlåta

är att bli befriad.

är att bli renad.

är att känna sig upprättad.

Att förlåta , inte bara om man stöter i någon, utan att kunna förlåta någon som har kränkt en. Att bli kränkt , det kan man bli på så ,många olika sätt. Genom att någon har slagit dig,  någon har stulit ifrån dig . Men det som är mest vanligt är att man sårar och kränker varandra genom fula ord. Eller någon närstående till dig som vet var du är mest sårbar och just där sticker han / hon in kniven(med ord) och vrider om och du får väldigt ont. Du känner dig kränkt och är arg och sårad, ledsen. Sen kommer hämnd behovet. Du kan  i tanken göra vad som helst för att såra den andre personen som har kränkt dig. Desto längre tiden går innan man gör upp desto mer biter hämnd känslan fast och till slut blir man bitter.

Och den personen som har gjort dig illa har vunnit 2 ggr för att nu är du också bitter och håller på att ätas upp inifrån.

Så skönt det då är att kunna be om förlåtelse. Eller om du inte har möjlighet att be om förlåtelse till personen. Att kunna i ditt inre känna att personen är förlåten. Då släpper känslan av hämnd -bitterhet som finns i dig.

Det händer något andligt i oss när vi ber om syndernas förlåtelse. Vi försöker vara goda människor men ändå känner vi att vi felar på ett eller det andra sättet. När vi ber om syndernas förlåtelse så öppnas det inne i oss för det andliga. Det är också en befrielse och en väg till att öppna upp för Guds kärlek i oss.

 

Så vill jag också tala om döden. Tv programmet för någon vecka sedan när en präst sa som intervjuades, att vi inte har tid för döden. Vi har inte tid att gå på begravningar pga att vi har köpt en resa eller vi har planerat in än det ena eller det andra.Har vi inte tid för det som är mest verkligt och nära oss? Döden finns ju med oss alltid och vilken minut som helst kan det vara min tur. Ibland tänker jag att de människor som lever för dagen är de som är lyckligast. De har förlorat många i sin närhet och de vet att det kan vara deras sista dag.

Jag tänker att dessa två saker är viktiga kanske det viktigaste i livet. Förlåtelsen och vårt förhållande till döden.

 

 

 

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Imorgon händer det! Och det hängs….

Imorgon står Kretsen tom för att fyllas med mina verk till utställningen Moder-Kvinna och Vän. Klart ska det vara till på Lördag klockan 12 då vernissagen börjar.

Denna utställning har många delar. Det primära är modern.

Först den goda modern, Maria . Den som alla kvinnor vill vara och det som också omgivningen förväntar av modern. Den moder som tar hand om alla andra och kanske glömmer sig själv. Den goda modern har jag gjort i harmoni. Helst blå. Maria är också andlig och hämtar sin styrka ifrån Gud.

Sen har vi modern som har fött sitt barn och inte känner den stora ”babylyckan” utan hon är både glad och ledsen och allt är kaos. Hon är chockad och förvirrad. Hon kan ej sova. (Har utgått ifrån mig själv) Denna moder har jag skildrat svart, svart betyder melankolin. Jag har också intervjuat 20 konstnärer som också är mammor. Och deras upplevelser om att få sitt första barn var väldigt likt min egen upplevelse. Det kommer att vara citat ifrån intervjuerna i små vita ramar som är uppsatta bredvid mina bilder. Det finns mycket tänkvärd text.

Vi ska ha ett panelsamtal den 15 Mars kl 18 på kretsen i Södertälje om hur det kan vara att vara ledsen och inte känna den stora ”babylyckan”när ens första barn är fött.

Och vänskapen.

Några bilder om kvinnan och om den speciella vänskap som de flesta kvinnor har till varandra.

Välkommen till Södertälje Kretsen i centrum Västra kanalgatan 1. på lördag klockan 12-16.

Maria, Monotopi,60x40cm

Kategori: Blogg | Lämna en kommentar

Min lilla mamma/ Om att vilja leva.

Hon sitter så söt med nylagt hår i lilla matsalen  när jag kommer. Jo, hon har precis kommit ifrån hårfrisörskan. De  dricker kaffe och äter tårta för att en av personalen ska sluta idag. Alla säger att jag borde smaka för att tårtan är verkligen god…..och tänk , den kommer från ICA maxi.

När vi har druckit kaffe så är det en liten andakt som vi går på.Och nattvard. Det tycker jag var fint.

Sen går vi in i hennes rum. Jag frågar om hon minns när jag var där sist eller om hon tycker att jag har varit borta länge? Men det tycker hon inte.( Jag har inte varit hos henne på 5 veckor pga av min resa. )

Jag berättar också att hennes svägerska har dött, också hon till åren kommen. Hon hade uppnått en ålder över 90. Mamma blev ledsen och undrade lite mer. Den sista som vi hälsade på hon och jag , när mamma orkade resa i bil det var moster Ulla. Då var mamma 96 år. Jag for vidare och hade en utställning, lämnade henne hos moster Ulla och de hade haft så trevligt. Jag kommer ej ihåg om hon sov där men det tror jag hon också gjorde. Det var en resa på ca 36 mil en väg så det tog några timmar. Nu vill hon inte resa någonstans.

Ja sa hon efter ett tag. Ja jag är så tacksam till varje dag som jag får leva. Jaha sa jag  och undrade lite över om hon tyckte att det kändes tråkigt ibland pga att hon nästan inte gör något mer än bara finns där på Rosstorp. Nä sa hon. Jag kan ju sprattla med mina ben!!!!!!

Ja hon har livslust och hon har sin humor kvar. Det är väl det som gör att livet inte vill ta slut? Och så är hon positiv och tacksam. Jag har faktiskt inte hört henne klaga en enda gång. Hon är fantastisk min lilla mamma.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Kategori: Blogg | 6 kommentarer

Att komma hem är också….

Att komma hem är också tomhet. En tomhet som består av att jag har varit med om så oerhört mycket och här hemma verkar det som det står still, men jag vet så är det inte. Men vem ska förstå som inte har varit med. Så jag tror att det är tomheten. Förlåt får man säga så?

Jag funderar så mycket på familj och konst. Jag älskar min familj och vill vara nära dem. Även fast jag inser mer och mer att de måste leva sina liv som inte innefattar mig. Jag vill ju vara med! Att släppa sina barn men ändå inte. Vi är en del i ett sammanhang. Det finns ingen som är så glad för barnbarnens framsteg som först mamman eller pappan sedan kommer mormor-morfar och farmor-farfar. Vi är en helhet.

Jag vill ju vara nära mina barn, jag vill att de ska tala med mig. Ibland blir det jätte fina möten och ibland inte. Vi lever ju olika liv. Fast jag tycker att det inte ska betyda så mycket.Men det kan ändå vara svårt att förstå varandra .

När man har varit borta ett tag. Så märks det i familjen.

Man längtar – man ska mötas- man ska leva ihop.

Det tar tid att landa….. jag menar landa med flygplanet men också landa här hemma.

En man som jag träffade i Mexico berättade att han och hans fru älskade att resa. En period var det ute och reste i ett helt år. och det var fantastiskt på många sätt. Men att komma hem var förfärligt pga att då slog de dem vilket land de tillhörde(USA) och det tog ett helt år att acklimatisera sig igen.

Balansen i tillvaron. Som inte alltid är så lätt.

Vi rök ihop jag och min man…..men så började vi tala med varandra igen…..och då löstes så många frågor. Jag tror att jag har den finaste man som man kan ha. Och han har också en ganska förstående fru!!!!!!

Så tålamod och åter tålamod , att inte ha så bråttom utan vänta på att allt har sin tid.

Ansiktet, Monotopi

 

Kategori: Blogg | 2 kommentarer
WP-Backgrounds Lite by InoPlugs Web Design and Juwelier Schönmann 1010 Wien