Nu har det varit grått och mycket grått i flera dagar, tungt. Men i helgen som var så sken solen. Det är något alldeles speciellt just när solens strålar bryter fram just i November, ett märkligt lite disigt ljus. I love it!

Något stort hände mig i November. Jo då kom han min fine son Hugo. Han for ut som en kanonkula med snopp och allt. Och jag som trodde att det skulle bli en flicka! Det var nämligen en konstnär som såg på nackar…..och kunde säga könen. han sa att jag skulle få en flicka denna gång. Nu fick jag ingen flicka men jag fick världens bästa Hugo, och han och Paula har gett oss två underbara flickor. Så jag fick flickor iallafall.

En annan viktig dag i November är mammas födelsedag. Denna gång fyller hon 101 år. Och humorn har hon kvar än. Vi var och hälsade på henne idag jag och min bror och då skrattade hon mycket. Om jag får leva lika länge som henne så kommer jag att leva i 40 år till och det är svårt att tänka sig.

Idag har jag tagit det lugnt och nu ska jag gå på en liten konsert där min bror spelar blues i ett band. Jag älskar blues.