Jag tycker att humor är ett sätt att möta smärtan. Destå längre man lever så kommer smärtsamma perioder i våra liv. Och nästan alltid är det så att de personer som känns nära mig är de personer som har mött smärtan men tar det med humor. Det är en konst att kunna leva med livets ironi mitt i sig och att inte ta sig själv på så stort allvar.
Jag tyckte också att showen igår på min invigning av ateljen var så underbar med denne lilla tant som kunde dansa men behövde ändå få kontakt med män. När hon klamrade sig fast på min bror. Skrattade alla för att hon visade något som vi alla kände igen !Kanske i oss själva?
Det var verkligen en rolig och härlig show. Livsbejakande.
En dag sa jag till en kamrat att på Facebook skulle man dela mer av livets svårigheter. Men hon hade ingen lust att läsa om andras svarta dagar. Det kan var och en berätta själv för henne när vi träffas. Och ja det kanske är så att Facebook inte är ett sådant forum. Det blir mer ytligt och lite uppdatering om vad folk gör.
I mina bilder vill jag visa den lilla människan med mycket humor. Det kan vara en för tjock dam , en förenklad figur som gör en rörelse, en människa som är alldeles skelögd.
Jag önskar att andra ska bli berörda av någon skörhet som finns i bilderna.
Att fantasin kan frigöras hos betraktaren och att kreaktiviteten kan flöda.
Paret, Olja på duk, 30x30cm
Samtalar om!, Olja på duk,30x30cm