I min ateljé /min lilla mamma.

img_0850Det kom upp ett foto / minnen på Facebook. De gör så , ja ni vet. Men detta var ett verkligt minne. Det är bara 5 år sedan och mamma kunde komma och besöka mig i min ateljé . Hon klarade att gå ned för den branta trappan och sätta sig i min soffa . Vi drack kaffe och något till så klart. Sen kunde hon sitta där och vara med mig i några timmar.

Nu när jag frågar henne om min ateljé , så kommer hon ihåg ibland och ibland inte. men hon har full koll på att jag håller på med konst. Hon kan fråga mig hur det går med mina tavlor…..

Ja detta är livets gång. Jag känner mig så glad och nöjd och tacksam av att ha fått ha min mamma så länge. Tänk att bara för fem år sedan så följde hon mig på en massa ställen.När det var fint åkte vi till Taxinge slott och till Hågelby och  vi åkte ned till Småland och hon orkade.

Nu är hon inte så pigg på att åka någonstans och inte heller så glad av att gå ut. Jag skulle gärna ta henne med hem till mig men här är en besvärlig trappa som jag inte tror att hon klarar av. Detta är den naturliga processen som händer med en gammal människa.

Ibland är hon väldigt inne i sig själv och det är svårt att ha ett samtal medans andra gånger är hon busig och pigg och är med i samtal och kommer ihåg en massa.

Snart fyller hon 99 år!

Hurra för mamma. Får hon leva ett år till så är hon 100. Helt otroligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*


WP-Backgrounds Lite by InoPlugs Web Design and Juwelier Schönmann 1010 Wien