Snart ska hon få vila i frid under jorden! Men hon kommer aldrig att vara där, det är endast en plats dit vi kan gå och minnas henne och tända ett ljus. En viktig plats! Men mest finns hon i våra hjärtan med alla minnen , hennes röst och hennes skratt som alltid fanns nära till hands.

Tänk om vi kunde se henne där hon är just nu. Vad hon gör, vem hon är? Om platsen dit hon har kommit ,finns alla hennes nära och kära som fick sluta innan henne där? Dödens mysterium vet vi verkligen ingenting om förutom några som berättar om nära döden upplevelser! Den långa tunneln och ljuset som de ser. Dit de aldrig kom utan fick vända om innan ljuset pga att de skulle vara kvar här på jorden ett tag till.

Alla vi som hörde Stina Wolters sommarprat när hon berättade om barnet hon fick följa under den sista tiden i livet . Hon kallade platsen 1:an. Undrar om hon hade varit där innan hon dog? Eller om det var hennes fantasi?

Hoppet, om man har en tro, hjälper oss att vara trygga och kunna tro att vi kommer komma till en underbar plats och ej vara rädd.

Jag tänker mycket på döden och framförallt är jag medveten om livets skörhet och hur snabbt vi kan gå träda in i dödens rike.

Snart överlämnar vi lilla mamma i jorden !