etsning, 25x27cm
Denna underbara sommar har jag med många andra lyssnat på de olika sommartalarna på P1 varje dag. Och jag har förundrats över vad de har delat med sig till oss lyssnare ifrån sina liv. Att få lyssna har varit en resa, ibland har jag varit uppfylld av deras berättelser i flera dagar. Jag tycker om en ärlig berättelse om hur något har varit eller är. Vi vet alla att livet inte är lätt. Det kan tyckas att någon glider på guldblad under en lång tid men förr eller senare så kommer motgången. Jag tror alla får sin beskärda del av sorg och tråkighet i livet. Men vi vet också att livet inte är rättvist. En del människor får mycket mer av sorger i sina liv än andra och vi som står bredvid förstår inte varför. Det ända vi kan göra är att hjälpa varandra framåt genom att bry oss om varandra.
Att leva här och nu , se det vackra , höra på varandra, lyssna på vinden som gör så att det susar i träden eller knakar och knastrar som vi hörde i lördags när vi gick i en stor skog. Att vara med barn lär oss att vara här och nu, att se skalbaggen, fjärilen framför näsan eller diamanten på stigen som egentligen är en sten!
Det är detta jag menar med att vi människor lever på ett eller ett annat sätt.
Om vi förstod att en dag ska vi faktiskt dö så tror jag att vi skulle förhålla oss annorlunda till livet och ta vara mer på det som är här och nu. I min ålder så blir fler och fler personer allvarligt sjuka. Jag har tyvärr förlorat flera goda vänner och familjemedlemmar. Cancern gör sig påmind både här och där. Och vem säger att inte jag kan drabbas!
Igår var jag hos doktorn som konstaterade att jag nu var frisk efter ett ingrepp i min kropp ! Oh vilken lättnad. När man har något som inte ör helt friskt i sin kropp så kommer rädslan, oh vad liten man känner sig!
Kanske ör det så att efter 50 år så talat man mer om vikten av att vara frisk. Träning, yoga, sömn och andlighet.
Jag känner en stor ödmjukhet och tacksamhet till livet .