Det otroliga händer vid promenader i skogen när mina ögon öppnas och jag ser de subtila färgena. Jordfärger i brunt, tierra och ocra.Allt ligger med en dimma över sig. Plötsligt lyser något litet blad upp och det glimmar till.
Vem kunde tro det i November mörkret!
Ja november är lika fantastiskt som de andra månaderna. Idag började allt upp och ner. Jag kräktes, hade ont i huvudet, Kenneth är i Stockholm, jag kände mig ensam. Så kom ett litet meddelande solen skiner! Ja, då vände allt. Solen sken, jag gick ut, Jalle (hunden) och Oscar (katten) följde mig till brevlådan. Tänk så lite blir sååååå stort! Kraaaaam Maria
Underbart
kram