Idag på pendeltåget så fastnade jag av en ung tjejs kommentar!
”Jag vill bara hem”
Då började jag tänka på vad det innebär rent exentiellt att komma hem.
Vad är det som är så viktigt för oss? Är det våra saker? Min säng? Mina böcker,tavlor,kläder, möbler osv. Ja allt det är viktigt men jag tror att det är en viss fast plats som vi hela tiden får återvända till och tillbringar många timmar som är hem. En plats som vi försöker skapa och göra mysig för oss så att vi ska trivas. En plats där vi är trygga. Barnet i oss behöver en plats som i mammas famn. Den totala tryggheten. Min mamma har sitt hem i det rum som hon bor i. Där finns hennes möbler och dit återvänder hon ständigt. Och är vi ute och reser så gör man snabbt om en fast plats till ”hem”
Att komma hem kan också vara att bli förlåten. Och att bli förlåten av Gud. Som i kyrkan ber vi om syndernas förlåtelse och att Gud ska förbarma sig över oss. Att vara förlåten är den inre friden som också är att komma hem.
Att komma hem kan också vara att komma hem till Gud till slut, att få dö och finna den sista vilan hos Gud. Alla som har gjort nära döden upplevelser säger att de går mot det stora ljuset. Den platsen av total frid. Det måste också vara att komma hem.
Att komma hem är som hos djuren där honan ligger och väntar och vakar på sina ungar att de ska komma till henne igen. Att de ska komma hem när hon kallar.
Att komma hem var när mamma ropade i fönstret att maten var klar och att vi skulle komma hem och äta.
Att komma hem kan vara att komma hem till de personer som man älskar. När man då har mist sin livspartner eller någon annan i familjen som brukade vara hemma så blir hemmet den plats som mest visar på saknaden av den som man älskade och har mist. Så hemmet är också förenat med personer.
Att komma hem är att komma tillbaka till en ort som vi har bott i förut och verkligen trivts i. Den känslan hade vi när vi hade bott i en lägenhet i 2 år och fick komma tillbaka till vårt hus i Enhörna. Det kändes som att komma hem. Det huset älskade jag. Det var något med atmosfären som fanns, den lugna stora elden som vi tände i kaminen varje kväll eller på sommaren , att få sitta på altanen med utsikt av blommor och träd samt höra fågelsången.
Det finns mycket mer att säga om att komma hem. Och just nu tänker jag på alla som inte har ett hem att komma till. Det skulle jag också kunna skriva om!