Idag vaknade jag inte så tidigt , men hon var innan 6. Många gånger vaknar jag 04 av en hemsk mardröm. Hjärtat slår fort. Okey tänker jag det är en stress dröm och försöker somna om.
Jag håller på att lära om efter att jag blev sjuk 2013 då jag ”gick in i väggen”. Utmattningsdepression heter det också. Jag har nog aldrig varit deprimerad men när energin har tagit slut så får jag ångest. Om jag då vilar så försvinner ångesten kanske nästa dag.
Jag som tycker allt är roligt, älskar att träffa folk, vill hjälpa till, vill arbeta och göra mina bilder ,allt detta går men inte som förr..
Jag kan inte göra allt som jag gjorde förr. Nä jag har begränsningar och håller på att lära mig att ta det lugnare. Det är faktiskt svårare än man tror. Jag har ju hållit flera bollar i luften samtidigt, och jag har kunnat klämma in saker som behöver göras när jag har haft en arbetsdag. Det går ej längre.
Det är viktigt med motion så det prioriterar jag. Sen är det viktigt med närhet och förståelse. Min man han får höra om och om igen att nu blev det för mycket igen och han står där med båda fötterna på jorden och har tålamod,fantastiskt. Och mina pojkar med familjer de får höra de med!Det är så mycket som jag skulle vilja göra med mina barnbarn men det får bli det vi gör och det som kraften räcker till, bara att aceptera.
Så är det mitt jobb som jag vill göra. Jag står framför målarduken och det finns massor av energi och kraft ett tag, sen får jag ta paus och vila och sen orkar jag lite till.
När jag försöker förklara för andra människor hur det är så är det svårt att förstå, (det syns inte på en) och hur ska andra förstå när jag inte förstår mig själv?
Sen gör åldern sitt och det här underbara med övergångsåldern…..
Jag har väntat med att skriva och berätta men nu gör jag det. Det känns dumt på ett sätt att beklaga sig men det är inte det jag gör utan jag tänker att jag är inte ensam och kanske kan detta hjälpa någon annan. Hoppas det. känner du igen dig?
Hur gör du för att lära om?
Jag vet att de som har haft en stroke och ska komma tillbaka till livet har också liknande symtom. Hjärntrött.
Vi har alla vår ryggsäck att bära. Du har ditt, jag har mitt.
Skriv gärna och kommentera.
Hej Fia, misströsta inte,det är oerhört svårt att förstå detta med hjärnstress och utmattning.Som du skriver själv,det är svårt att förstå .Jag förstod inte,fast jag hade träffat många som var utbrända så tänkte jag-Hur kan hon vara utbränd som gör så mycket saker och ser så frisk ut??Men det är energin som tar slut så efter en energifylld period så får man sota mångfalt tillbaka.Det går inte att förklara för folk,jag försöker men dom förstår verkligen inte.MEN mina ögon har förändrats och nu kan jag se vilka som är på gränsen.Jag sa det till min chef härom dagen och hon började gråta och hon är på gränsen…. Fia ,du är ständigt uppkopplad ,pröva att stänga av telefonen. Det gör jag..öppnar den vissa tider för att få ro ,det hjälper mig även om folk blir arga på att jag inte svarar genast. Hur blev det så??för bara några år sedan hade ju ingen mobiltelefon.Dessa smarta telefoner är en styggelse,en av dem…Så är vi olika känsliga.Konstnärssjälar har väl sin känslighet och har ett behov av att uttrycka sig som kanske inte andra behöver.Jag känner att jag behöver själslig ro,ta en sak i taget.I går krattade jag gräsmattan hela dagen,repetetiva rörelser,för några månader sedan en mur..la sten för sten…det är jättebra.Men jag oroar mig ibland för framtiden för jag var verkligen dålig ,måste ta detta på allvar.Du med.Nu ses vi på fredag då ska vi ha trevligt,inga krav…KRAM
Tack carina!
Jo det där med telefonen tror jag också på, att inte vara uppkopplad. jag försöker stänga av vissa stunder. Ska bli bättre.En sak i taget det är också viktigt.
Vi får kämpa på och det ska gå framåt. Ses på fredag. Kram
Fia !Min terapeut sa : Det är bara de som har roligt som blir utbrända…..