Ja det låter som att jag bara tänker på min konst och simmar omkring i mitt eget ego! Det är lätt hänt när man bara håller på med det som är ens eget. Att vara konstnär det är som allt eller inget. Det kan lätt upfylla en totalt, man kan nästan bli totalt sorberad och hamna i sin egen värld.
När det då inte går bra , så slår man det mot sig själv och känslorna far en hit oc en dit.
Så det är bra med distans och det är bra att ha en man som som får mig på jorden igen.
Jag blir så klart glad när jag säljer för det sporrar mig att skapa fler bilder och det gör att jag kan köpa material och göra reklam så fler kan se konsten.
Men denna värld är ingen dans på rosor. Det är ett svårt arbete som kräver och ibland är det så svårt och tungt så jag nästan ger upp. men så kommer dessa stunder när det finns intresse för det jag gör och då är det som att fylla en kanna med den finaste olivoljan och det börjar rinna över igen.