Den här målningen talar om den inre glädjen , den inre dansen som man kan ha även i den tunga period som vi är inne i. Att försöka fylla sitt liv med så mycket glädje som finns. Att måla kan också vara illusionen av vad man längtar efter. Oh jag längtar efter att dansa med mina väninnor med mina barn med min man , ja med hela världen. Jag och en nära vän talar ofta om vad vi ska göra. Vi har så många drömmar och vi planerar för de ena och det andra. Vi får väl se hur många av alla våra drömmar som kommer att bli verklighet.
Jag går en kurs i keramik ,webb baserad som drivs av Hagabergs folkhögskola och ledare är min käre bror Johannes. Vi talar om att skapa av lust och glädje. Tänk hur lätt det är att den lilla apan sätter sig på axeln och talar om hur dålig man är, och ingenting kan du. Då blir skapandet en kramp och leken försvinner. Jag kan verkligen inte materialet keramik men har nu chans att lära mig och det jag gör gör jag av lust. Det blir snett och vint och kanske inte är så fint, men jag har vansinnigt roligt.
Genast som idag när det är varmare och solen lyser så kommer hopp om en bättre tid. Många börjar bli vaccinerade och jag har haft Corona så jag kan röra mig ganska fritt utan att bli sjuk eller smitta andra.
Så låt oss leva av illusionen att bara få vara i dansen!