”Hej det är jag”
Jo jag mår inte så bra ! Jag ramlade inatt. Men jag kom upp på benen igen och har sen sovit. Jag mår lite illa nu.”
Jag sitter på tåget och är på väg till Huddinge sjukhus. Helst av allt vill jag skynda mig till mamma och se om hon mår bra?
Jag ringer hemtjänst som vi har kopplat in och ja de ska gå dit direkt och se hur hon mår.
Så ringer jag mina bröder.
På eftermiddagen åker jag dit.
Jo det är samma mamma, allt hade gått bra och hon är på benen.
Hon går med sämre balans. Är glad men bekymrad för räkningar som ska betalas.
Allt tar lång tid för henne.
Vi gör klart ihop, och sitter och pratar en stund.
Sen går jag med en klump i magen.
Min lilla mamma
Nu sitter jag på tåget igen och undrar hur det är idag?
Ska snart ringa!
Tänker på dig o din mamma.!!
Kram
Tack Gudrun.
Fia.
Så lustigt livet är. När lagom släpper iväg barnen på egna ben är det oftast tid att ”ta hand om” våra föräldrar. Ja har samma oro för min mamma men hon är ännu så pass pigg att hon själv kan klara sin vardag. Men känslan när ens mamma ringer och är bekymrad eller behöver en och man inte kan den är svår.
Skönt att hon är pigg idag.
Kramar Annica
Ja detta är livets gång.