En anledning att träffas
Fars dag
Jag tisslade och tasslade för att göra en överraskning för fadern , fick tag i alla 4 söner som ville komma på frukost och fira honom. Det ör inte så lätt att samla alla numera eftersom alla har sina egna familjer.
Jag blev emellertid så rörd när vi satt där samlade runt deras far och små barnbarnen var med och firade farfar också.
Min längtan är stor efter att få vara sönerna nära och min integritet ör stor att ha mitt eget liv, att vara behövd och de klarar sig själva.
Det krockar ständigt inuti mig.
Jag är både stor mamma och en självständig kvinna och egen företagare .
Det var en jätte fin stund som inte var så lång pga att Jaime fadern skulle åka och jobba. Men det är fint när familjen träffas.
Jag ställde också frågan inom mig själv. Hur är det möjligt att älska samma person i över 30 år? Vad är det som håller kärleken vid liv? Jag det är säkert olika för olika parrelationer men jag tänker att kommunikation är jätte viktigt och den fysiska närheten. Man kan ju inte se på ens partner vad han vill och hur han mår och känner om han inte själv berättar. Den andre kan ju gissa och tro att det är nog si och så men man kan inte veta. Och hur ska man kunna veta vad som rör sig i den andres liv om han eller hon inte säger det! Så därför tänker jag att kommunikation är jätte viktig. Sen behöver man inte prata sönder varandra. Och den fysiska närheten. Att kunna följa varandra att kunna värma varandra att kunna njuta av varandra. Det tänker jag är kittet mellan två personer.
Det finns stunder när jag har känt att nu klarar vi inte det här längre. Jag menar vår relation. Men sen har det vänt och det har blivit någon öppning kanske har det varit i kommunikationen? Så har det kännas bättre till att bli riktigt bra. Ja relationen och känslor går upp och ned. Jag tänker också att kärlek är något annat än att gå och vara förälskad hela tiden. Det är jag av och till men inte hela tiden. När man har levt så här länge i en relation så kan jag bara fyllas av tacksamhet. Att vi har varandra och att vi fortfarande älskar varandra. Det är stort. Jag tycker fortfarande att min man är snyggast!!!!!!
Fint skrivet, säger en som varit ”ihop” med mannen 50 och gift 48 år! ”Ups and downs” men en sammanhållande kärlek i grunden.
Härligt Märta!