Min kära vän!
- Så fick hon avsluta sina vandrings dagar här på jorden och gå in i det stora ljuset. Min allra finaste vän är död. Nu är allt lidande slut och hon har frid. Min allra finaste vän som hade så mycket kärlek. Som var sann och vågade att klä av sig naken och blotta sig som hon var. Det gjorde att vi kom varandra nära. Vi kunde sitta och samtala länge och orden studsade från den ena själen till den andra. Hon var aldrig fördömande . Lyssnade och försökte förstå. Det känns tomt utan henne. Vi är många som kommer att sakna henne och inte minst hennes fina familj.
Jag har så många minnen av min vän som bara ville leva men hade sina dagar räknade. Det är svårt att förstå, det kan kännas orättvist. Mot oss som ville ha henne hos oss och henne själv.
Jag ser in i dina ögon , djupt därinne där det fanns en längtan efter det sanna livet. Jag ser din energi av att göra god mat till oss som var dina gäster. Jag kan höra ditt skratt och det var alltid roligt att berätta roliga saker för dig för du kunde skratta mest av alla. Jag vet hur du njöt av musiken och en helg var vi på jazzfestival med er och blev bjudna på allt. Vilken generösitet.
Du älskade konst och du såg djupet i konsten.Inom konstens område kunde vi också tala med varandra. Du gjorde mig glad när ni köpte konst av mig, jag var stolt över att komma in ert hus och se mina tavlor där.
Vi delade samma tro. Att Gud är en god och barmhärtig Gud fast det ibland inte tycks så. När vi inte förstår. Jag vet att Gud gav dig kraft genom allt som du fick gå igenom. Och jag vet att det betydde mycket för dig att vi runt omkring dig bad för dig att Gud skulle var din käpp och stav.
Kära kära du, Vilken saknad jag känner. Du vet att jag älskade dig. och du vet att jag var så tacksam att få ha haft dig som vän i alla år som vi fick.
Nu är jag ledsen, så ledsen och det måste vi alla få vara länge. Du finns inte mer och det blir tomt utan dig.