Mötet på Kista mässan

I vanlig ordning hade jag skickat ut inbjudningar till Kista mässan. Men hade ingen aning om vem som skulle komma eller ej!
När jag arbetade med sjuka barn på sjukhuset som barnsjuksköterska så fick jag alldeles speciell kontakt med en ung kille som var mycket sjuk. Han var också konstintresserad till likaså hans familj. Det har gått bra för pojken som numera är vuxen . Min vän med hans familj har kommit på en del utställningar som jag har haft men nu var det ett tag sen vi sågs.
De kom till Kista och det blev så speciellt för mig. jag fylldes av en glädje långt inne från hjärtat. Dels för att de kom och ville se vad jag gör och för att hela familjen mår bra. Och att det har gått bra för vi kan kalla honom Olof.Olof såg strålande ut , var i gång med livet som man ska göra när man är ung. Han hade framtidstro och var opptimistisk. Och det går bra för honom.
När jag tänker på Olof och hans familj så småler jag för mig själv. De gick också hem med en grafisk bild igen. Jag vet ej hur många de har hemma nu-kanske de också har ”galleri Fia Kvissberg”
Det var också en annan speciell person som kom och det var Håkan Juholt. Vi talade länge och han var intresserad av konsten.
Om han blir vår näste partiledare så hoppas jag att han främjar konsten.