Visst är det konstigt att man kan känna sig ensam fast det finns många runt omkring en! Och ensamhetskänslan kan vara helt borta när man verkligen är ensam .
Jag tror enamheten kommer innifrån, och har med längtan att göra.
Den har också med tomheten att göra.
Igår hade jag besök av en konstnärskollega i min atelje. Och det var ett varmt och häftigt möte. Vi talade mycket om konsten och hade mycket gemensamt. Och så hade hon med sig choklad mmmmmmm som vi åt till kaffet.Jag älskar choklad! Hon gav mig energi och jag var så glad för vår träff.
Just dessa möten med männsikor i vår närhet gör oss mindre ensamma.
Jag målar ofta ensamheten i mina bilder.
jag målar ofta längtan efter sann gemenskap som en illusion. Ett exempel är ”Sol i lunden” Där det är tre äldre kvinnor som sitter på en soffa och samtalar, de sitter i en härlig trädgård och de har fin gemenskap. Det är så jag vill sitta när jag är gammal.
Om ensamhet
Vad härligt när du förklarade din tanke bakom målningen med tanterna. Det gör att jag tycker om den ännu mer. Att dom sitter där och bara upplever gemenskap. Tänk vad bra det känns när man själv får uppleva de där riktiga mötena med människor. Jag menar sådana möten där alla parter känner trygghet därför att man helt enkelt accepterar och bejakar varandra. Då kan man släppa den inre stressen och bara vara sig själv. Man blir starkare och gladare. Önskar man fick uppleva de mötena oftare.
Ja vi människor behöver varandra och den sanna gemenskapen. Tack Stefan för din kommentar.