Vi går på våra olika stigar.
Idag när jag gick i skogen så såg jag bara en liten del för det var så krokigt. Det var ganska mörkt, ljuset kom inte fram när skogen var tät. Det var stilla och träden omfamnade mig.
Så övergick stigen i en bredare stig och det fanns ett vägmärke som talade om att jag är på rätt väg!
Plötsligt så öppnade sig landskapet och solen bara flödade på mig , jag kunde se stigen som jag följer långt fram. Och i mitt inre kände jag tacksamhet och glädje.
Roligt att läsa om dig! Kram från Öland.
Kram till dig.
Visst är det skönt när ljuset och värmen kommer. Det lyser upp både insidan och utsidan av en. Kram <3
Solen som vi behöver allra mest just nu
Kram
Vilken poesi du skriver, det är som godis för ögonen!