Här var jag sist med min familj för ca 10 år sedan. Då bodde vi inne i staden och åkte ut till någon playa på dagarna. Nu bor vi utanför staden betydligt närmare havet. Här är det inte så dumt att vara , men man får ta det för vad det är.  Det är många turister och inte geenuint Spanskt. Vi bor i lägenhets hus med pool i mitten och vi är många familjer i hus runt poolen. Det är kul att bara umgås. Runt poolen talas det engelska, svenska, tyska, norska och lite spanska. Alla är vänliga och trevliga.Barnen älskar poolen och är i vattnet hela dagarna.

Vi har varit runt poolen en del av dagen och en annan del vid havet. Vi har varit i stora shoppingcentra och ätit på restauranger vid vattnet. Men de flesta måltiderna blir på takterassen med grillning. Det blir den allra bästa maten, mycket bättre än restaurangmaten. Dagarna går utan att man gör så mycket. Det handlar väldigt mycket om att bara vara.

Jag har bott med en av sönerna och har fått uppleva småbarnslivet igen på nära håll. Det är roligt och mysigt med de små. Men mindre trevligt när de ej sover på nätterna. Glädjen är  stor när man får ett fantastiskt leende av en av de små på morgonen när de har vaknat och vill sitta bredvid en och göra något.Då glömmer man att man är trött. Det är väl det som gör att småbarnsföräldrar orkar som de gör trots sömnbrist hela tiden.

Ikväll gick vi till en” Italiensk ”restaurang , jag tog sallad av Avokado och Mango samt kyckling, det var gott. Hugo var däremot inte så nöjd med sin måltid, överkokt spagetti med kyckling. Efter måltiden gick vi till havet. Fullmånen lös på oss och den ljumma härliga vinden samt ljudet av vågorna. Det är underbart.

Nu åker jag hem igen efter en veckas vistelse som har gett mig glädje ända in i hjärtat.

Snart är jag här igen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA