Under förra året 2018 kunde jag inte ta med mamma på någon av mina utställningar. Men 2017 för 1,5 år sedan följde hon med på utställningen som jag hade på Edsviks konsthall. Den utställningen visades under 2018 också och kommer även att visas detta år i Gällivare konstmuseum.

Det känns ändå inte länge sedan som vi fick uppleva detta tillsammans. Det fanns många stora målningar som mamma verkligen kunde se och vid en av dem, bild nedan så sa hon:”Oh nu är jag i Afrika”

Tänker på mamma som nu har hunnit fylla 101 år. Ja det är fantastiskt att få ha henne i livet ännu och att vi fortfarande kan kommunicera med varandra. Okey det är ej som förr pga att mycket stannar inom henne. Och det beror också på om jag besöker henne lite senare på dagen då hon är trött.

På julafton var vi syskon med på jullunch och det var så fint och mysigt. Personalen på Magdalenagården är fantastiska, de hade ordnat så fint för de äldre. Vi skrattade mycket och stämningen var på topp. Johannes hade med sin Ukulele som han spelade på och de äldre sjöng med i många sånger. Mamma sjöng också  med och hon var så pigg och humoristisk. Många av de äldre som ej säger mycket annars var med och sjöng. Tänk vad musik betyder. Och en av de äldre damerna tyckte att han som spelade var en snygg och charmig man…..Det är också roligt med mamma som uppskattar färg . Hon kommenterade många gånger hur fint det var med den röda duken och färgglada blommor. Hon kommenterar alltid mina färgglada kläder och vill känna på tyget.

Vi tar en dag i taget. Kanske får hon leva ytterligare ett år? Det vet ingen. Men hon är glad för varje dag som hon får.

Fantastiskt.

Min lilla mamma.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Edsviks konsthall, mamma och jag.