En dag och en dag i taget. Med händelser som berikar. Det är väl det som är livet.
Idag skriver Johan Croneman i DN krönika hur han mår illa av kändis programmet som Niclas Strömstedt och han fru har om sex och samlevnad, om hur vissa par har lyckats att hålla ihop. Först ut var Micael Persbrandt och Sanna Lundell. J C fullkomligt kräks av att se detta program.
Jag däremot såg också programmet och tyckte att det var ganska sympatiskt. Mest för att jag tyckte att det var ett positivt program och att det visade på att det går att hålla ihop i ett äktenskap även om det går i krokiga vägar. Det var inget djupt program där man fick tänka och fundera men det visade på glädje som finns i livet. Att Persbrandt och Lundell har haft mycket svårt och stor smärta i sitt liv det förstår väl alla men nu pekade de på det positiva. Jag tycker att det är befriande att få se sådana program ibland nu när det visas så mycket nöd och elände i TV. Vi orkar inte ta in allt tungt.
Igår kom jag till mamma just när de hade Bingo stund. Stora plattor med stora siffror. Tydliga. Mamma såg, fick leta och tänka. Jätte bra hjärngymnastik. Och gemenskapen med de andra på boendet. Små presenter till de som vinner. Vi talade om Bingon mamma och jag senare och då sa hon att hon också hade vunnit. Det berättade hon flera gånger för mig så detta med Bingo är positivt och glatt.
Natten till lördag sov jag inte mycket och förstod att jag hade gjort för mycket de senaste dagarna. Detta att hålla balans när man har genomgått en utmattning är svårt och verkligen en utmaning. När det blir så att jag ej sover så måste jag bara ta det lugnt en hel dag och bara ha hur tråkigt som helst. Inte göra någonting som belastar hjärnan. Ut och gå långt är bra. Läsa lite. Men inte hålla på med data. Avslappning typ Mindfulness är bra.
Söndagen ihop med Jaime var en härlig dag och utan krav. Jag gick till Oscarskyrkan , det var en bra gudstjänst som innehöll vacker sång av unga körmedlemmar, en konstutställning i kyrkan med dikter, en bra predikan samt nattvard. Efter kyrkan tog vi en lång promenad , satte oss vid havet och intog vårt kaffe med bulle. Nu är våren här HURRA! Jaime gjorde god middag ,jag tvättade och vi hann se flera filmer.
Inatt såg jag filmerna på nytt när jag hade en hemsk mardröm. Tänk att allt sätter sig i vårt undermedvetna.
Apropå det undermedvetna. Jag hade mina vigselringar i en ask. Jag la ned dem där innan Indien pga att mina fingrar svullnar i värmen. Nu ville jag ta på mig dem men kunde inte hitta asken. Jag letade och letade …..Så en natt drömde jag att jag tog fram mina ringar som jag hade gömt på ett annat ställe än det vanliga. När jag sen på morgonen gick och tittade så låg de där.
Önskar er alla en helt vanlig dag.
Så bra du skriver. Det är så tänkvärt. Konstverket är så fint. Skönt att du kan vila ibland. Det behöver vi människor. Sen vill man vara igång igen. Hälsnkngar från Elisabeth
Jag tror att det är ännu viktigare för oss medelålderskvinnor att hitta balansen.VI har ju det ”underbara”klimakteriet också ……Förr sa man att kvinnor i klmakteriet hade kommit in i hysterin!
Kram